top of page

Min text som lästes av över en miljon svenskar

Det var en vanlig morgon där jag och familjen satt och åt frukost, som vi alltid gör, tillsammans. Jag betraktade våra vackra söner och sa till min hustru om hur stor skillnaden var mellan den pojken som 1981 landade i Sverige, den pojken jag var, och sönerna. Hon bad mig skriva ner allt. Jag gjorde det som ett Facebookinlägg. Tänkte inte så mycket på det. Dagen efter var jag jagad av massmedia. Alla ville dela och skriva om mitt inlägg. Jag sa nej till alla. Sedan sa mina söner: "Men pappa, detta är den du är. Du måste låta andra få ta del av det." Inlägget fick över hundra tusen delningar. Enbart på min profil var det närmare 80000 personer som klickade gilla på det och runt 20000 delade det där.

Detta var vad jag skrev:


"Nio och ett halvt år är vår äldsta son. När han åt frukost i morse satt jag och betraktade honom. Ett vackert och tryggt barn. Jag kunde då inte låta bli att jämföra de första nio åren av våra liv.

När jag var nio år hade jag hunnit med: Att bo i två kontinenter, i fyra länder och mellan fem och tio olika städer Levt fyra år av dem på flykt Förlorat allt Inte hunnit få vänner Mitt på natten sprungit halvnaken på en gata och ropat på hjälp för att rädda min mor Försökt att lära mig fem olika språk Varit onykter Sett människor dö Se djur bli mördade Sett människor med tillhyggen och vapen attackera varandra Bott i hus, kyrka, lägenheter, flyktingförläggningar Somnat hungrig Somnat rädd Arbetat för att få lön Stulit mat Slagits med knytnävarna Haft en kniv mot min hals Haft en revolver tryckt mot mitt huvud Vaknat av att en vuxen siktat med ett gevär mot mig Blivit grovt misshandlad ett antal gånger Sett vuxna ha sex Provat att röka Använt vapen för att döda djur Sett familjemedlemmar bli grovt misshandlade Försökt två gånger att fly hemifrån Försökt varje dag att överleva mina mardrömmar Sovit i flera år med ett vapen under kudden Och annat jag har förträngt...

Leon, vår äldsta son, är nio och ett halvt år.

Han spelar trummor Han går på dans Han åker skidor Han har massor med vänner Han lär sig språk han tycker om Han älskar böcker Han har fått prova på aktiviteter han velat Han har haft hundratals dagar där han bara varit

Han har besökt andra länder Han har drömmar Hans bror är hans bästa vän Han har varje dag fått höra om att han är älskad

Han har varje dag fått höra att han är vacker

Han har varje dag fått vara sig själv Han har varje dag fått hjälp Han har varje dag blivit sedd Han har varje dag fått känna sig trygg och respekterad Han har varje dag fått en kram när han vaknat och en puss när han gått och lagt sig

Han säger att han ska bli en luffare Han säger att han ska bli författare Han säger att han älskar sitt liv

Han säger att han är unik Han vaknar på morgonen, ler och säger: ”Hmm... så skön dröm, jag ska somna om”

Jag hör honom skratta varje dag Han har sett människor rädda djur Han har fått ta del av människor som räddar människor Han har sett sin föräldrar plocka upp skräp andra slängt Han har aldrig hört sina föräldrar skylla saker och ting på andra, knappast varandra

Han har aldrig sett våld i hemmet Han har aldrig sett sina föräldrar onyktra Han har aldrig hört sina föräldrar kalla varandra eller andra för dumma saker Han har sett sin pappa arg, men fått en bra förklaring till varför Han har alltid fått svar, eller en förklaring till varför han inte kan få svar, på alla sina frågor Han har aldrig behövt somna hungrig Han har aldrig somnat gråtandes Han har aldrig varit rädd Han verkar inte ha några mardrömmar Han har varje dag ätit frukost, lunch och middag Ingen i hans familj har någonsin ljugit för honom Och varje gång han sagt "Pappa" har jag släppt allt

Så tack Sverige. Tack till er som byggde detta vackra land. Jag gör mitt bästa för att göra det ännu bättre. Kan inte visa tacksamhet på annat sätt. Jag håller mig borta från diskussioner om hat, om rasism, om rätt och fel. Jag sprider istället kärlek så mycket jag bara kan. Det är mitt sätt att bidra till debatten. Det är mitt sätt att visa att jag är tacksam. För jag är det. Och när jag nu betraktar mina två söner, när jag tänker på att jag tack vare detta land kunde göra upp med mitt arv, kan ge dem ett liv jag aldrig var i närheten av ens i mina vackraste drömmar, är jag så sjukt tacksam."




536 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments

Rated 0 out of 5 stars.
No ratings yet

Add a rating
bottom of page