En äldre släkting berättade en dag för sitt barnbarn om att det pågår ett krig i varje människa. Ett mellan en ond och en god varg. Detta krig har alltid pågått inom oss människor, berättade den äldre. Barnet frågade om vilken av vargarna det var som vann. Den äldre svarade: Den vi väljer att mata.
Senmoralen i ovanstående är att vad vi matar hjärnan med blir också hur vi sedan väljer att se världen. Vad vi ger näring till är vad som expanderar. Om du är rädd för tigrar och åker till ett land med vilda sådana kommer du i varje skog inbilla dig att du ser tigrar överallt. Men missförstå mig rätt vad gäller rädsla. Rädsla är viktigt att ha. Den är något naturligt i oss. Rädsla har genom vår utveckling hjälpt oss att överleva genom att varna oss för faror. Den rädslan vi delvis upplever i oss i dag är emellertid fiktiv. Den har uppstått i bakvattnet av massmedias jakt på rubriker – av sensationsjournalistiken. Vi matas, köper det och istället för att ha rädsla, så har den oss. Om det är något jag önskar få andra att förstå vad gäller rädsla är att det är en enorm skillnad på att ha rädsla och att rädslan har en. I dag har rädslan många av våra medmänniskor i ett järngrepp. Definitivt har det varit så de senaste två åren. Är det något vi därför behöver göra så är det att vinna tillbaka oss själva. Att slå oss fria från rädslans hårda grepp.
Därför att det negativa bruset inte får någons rädsla av försvinna ej heller avta i styrka. Tvärtom, den får mer näring den vägen.
”Du är naiv, du vet inte hur världen fungerar!” sa mannen till mig strax innan jag skulle hålla en föreläsning för hundratals åhörare däribland honom. Naiv därför att jag hade skapat ett magasin vars syfte var att sprida positiva nyheter från världens alla hörn. Naiv därför att jag, det var hans tolkning, blundade för problemen. Han menade att jag ljög om världens egentliga tillstånd. Och direkt och indirekt att jag fick människor att blunda och tro att allt var bra och att vi inte behövde engagera oss.
Absolut ingenting i mitt arbete med Good News Magazine kunde ha varit mera felaktigt än mannens påstående. Det sista jag vill är att vi blundar för problemen. För hur ska vi någonsin lösa dem om vi blundar för dem? Så varför valde jag att starta ett magasin med positiva nyheter? Vad var mitt syfte? Och på vilket sätt kan detta härledas till mitt arbete med mig själv och min personliga utveckling? Svaret är att det var framtidstron som höll mig vid liv under min mörka uppväxt. På det alla goda exemplen, hur små de än var. Jag höll min låga tänd genom att mata min själ med godhet och att våga tro på att morgondagen skulle kunna bli bättre än gårdagen.
Om vi lever med inställningen att allt är kört, att vi inte kan rädda något, så gräver vi hela tiden en djupare grav. Vi börjar tappa tillit, om vi ens har någon, till vår omvärld, till medmänniskor och slutligen till oss själva. Vi börjar inbilla oss att problemen är alldeles för stora och att det inte finns några lösningar och så vidare. Vi börjar att se våra brister som oföränderliga och därmed riskerar vi att gå miste om möjligheten att utvecklas och förbättra våra liv, oss själva och vår värld. Rädslan för omvärlden, bristande tillit, uppgivenhet och bristande tilltro till framtiden leder till att många istället för att engagera sig blir passiva, och i en del fall även destruktiva.
Matandet av negativa nyheter förlamar många av oss. Får oss att överleva men att aldrig riktigt leva. Det får oss att begränsa våra liv genom att alltid vara på vår vakt.
Vart tar sedan rädslan då vägen? Försvinner gör den inte, utan den måste kanaliseras genom något. Rädsla precis som kärlek expanderar när den får näring. Mer ofta än sällan leder den till hat. Ett som riktas mot den/de vi inbillar oss – och det är lätt att döma – har orsak i alla fel vi tycks se i samhället. Individer ställs mot individer, grupper mot grupper, områden mot områden och i värsta fall länder mot länder. I allt det negativa som sker inom oss vänder sig många sedan till nyheterna, framför allt dags- och kvällstidningar, för att hålla sig uppdaterade. Återigen fyller de bägaren med vad de redan har för mycket av. Det rinner till slut över. Därför att det negativa bruset inte får någons rädsla av försvinna ej heller avta i styrka. Tvärtom, den får mer näring den vägen. Detta blir en ond spiral många inte själva kan ta sig ur. Sakta men säkert sprider sig den psykiska ohälsan som en löpeld i samhället. Likaså gör hatet det. Något jag i skrivande stund ser mer och mer av.
Redan som barn förstod jag vikten av att fokusera på det positiva och att hitta ljus i mörka stunder för att inte ge upp och låta rädsla vinna över mig. Det blev viktigt att inte tappa tilltron till framtiden och tilliten till det goda som jag trots allt sett hos människan. Tilliten som är grunden för att ett samhälle ska fungera och för att vi människor tillsammans ska lösa de problemen vi har och står inför. Så därför: Om vi ska slå oss fria från vårt mörka arv behöver vi frigöra oss från den rädslan som har oss i sitt grepp. I det behöver vi ett antivirus mot ytterligare rädslor. Det antiviruset, anser jag, kan mycket väl vara positiva och inspirerande nyheter.
Matandet av negativa nyheter förlamar många av oss. Det får oss att begränsa våra liv genom att vi ständigt är på vår vakt. Med andra ord; vi ser faror och hot överallt och i alla. Allt detta sker så klart inte över en natt. Men tidvis nog kommer vi dit där vi lever i vad jag kallar för ett känslomässigt fängelse. Ett det är omöjligt för oss att utvecklas som individer och som samhällen. Allt detta leder till mycket men framför allt till att vi svartmålar världen när den mer än allt behöver ljus från oss, och när vi själva behöver det.
En återkommande fråga jag får under mina föreläsningar handlar om hur man kan å ena sidan hålla sig uppdaterad om tillståndet i världen och samtidigt inte fastna i det negativa bruset, som tycks vara allt massmedia matar samhällen med. Finns det en lösning som är varaktig och hållbar? Mitt svar är: Ja, den finns. Men för att nå dit behöver vi delvis omvärdera vad vi vet om världen, vi behöver börja läsa nyheter i våra dags- och kvällstidningar med kritiska ögon. Vi behöver lära oss att ifrågasätta informationen vi får. Lyckas vi, vilket jag är övertygad om att vi kan, kommer vi att få ett antivirus mot det negativa massmediala bruset samtidigt som vi får verktyg för att engagera oss, för att se problemen men utan att fastna i dem. Vi blir vad jag kallar för en ”Medveten optimist”. Medvetna om problemen men hoppfulla inför att vi människor kan lösa dem. Framför allt så blundar vi inte för vår arts förmåga och strävan att ställa allt till rätta. Vi blundar inte för kärleken som bor i oss själva och i andra.
Så kära medmänniska, värna om vad du matar hjärnan med. Godhet, skönhet, kärlek, engagemang, medmänsklighet är en stor del av vilka vi som människor är. Ju mer vi förstår det, ju mer kommer vi att ge näring till allt det.
Med omtanke,
Daniel Mendoza Grundare av Good News Magazine
Ps. Ovanstående text utgör kapitel i min själsbiografi Kärlekens Omtanke. Vill du köpa boken till dig själv eller någon du värnar mycket om så klicka HÄR! Ds
#optimism #fokuspågodhet #goodnewsmagazine #hopp #framtidstro #rädsla #pessimism #godanyheter #tillit #positivitet #medvetenhet #negativanyheter
Foto: Shutterstock
תגובות