Foto: Elisa Enríquez Fotografía

”Jag skulle vilja se dig vara med i ’Expeditionen Robinson’”. 
”Mig?! Varför det?”
”Jag vill se hur ditt psyke testas. Var din gräns går. Jag vill se hur du med ditt sätt att vara och dina erfarenheter skulle klara av det.”
”Jag skulle aldrig ställa upp.”
”Varför inte?”
”Jag skulle bli tokig på alla!” svarar jag först skämtsamt och fortsätter: “Därför att min hjärna skulle hela tiden vara medveten om att det inte är på riktigt. Mitt undermedvetna skulle inte pressas till sitt yttersta. Min fysiska kropp ja, men jag skulle hela tiden veta om att jag är ’safe’.”

Det finns en skillnad i att vara och tro att man är. Den skillnaden kan vara enorm. Du kan som exempel tycka att du är bra på att simma. Och också vara det. Men om du endast simmat i en simbassäng där det finns badvakter, temperaturen på vattnet är behaglig, det är nära till bassängens kant o s v så kan du inte jämföra det med att hoppa ner mitt i en sjö från exempelvis en helikopter och sedan behöva, utan någon som helst hjälp, simma i land eller drunkna. Det är två scenarior som kräver att du kan simma men där din förmåga, i ena fallet, testas till det yttersta. När det är på riktigt.

Samma sak gäller för relationer. Ta exempelvis svartsjuka. Jag har träffat på de som påstår att de inte är svartsjuka. De är så övertygade om att de inte är det. De säljer sig så. Men, bildligt talat, de har endast simmat i en trygg bassäng. De har inte hoppat ned i en mörk sjö och där testat på liv och död sina simkunskaper. 

Relationer är sådana. Det är först när man hoppar ner i avgrunden, eller hamnar där, som man ser vem som verkligen kan simma och inte. M a o, när man verkligen ser om kärleken är äkta eller inte.  

Vad vill jag säga med detta? Jo, hur mycket du tror dig vara, hur mycket du än skönmålar dig med, hur tuff du kanske låtsas vara, hur säker du tror dig vara, så är det i allvaret alla dina sanningar och förmågor testas. Det är i allvaret du och den du lever med testas. ”Jag skulle dö för dig!”, ”Jag kommer aldrig lämna dig!”, ”Jag är inte svartsjuk!”, ”Jag skulle döda den!”, ”Du är fri att göra som du vill!”, ”Jag skulle aldrig ta illa upp…”, allt det kan låta väldigt vackert och vara fina ord att höra. Men det är först när det är på riktigt du verkligen vet om den du lever med är på riktigt. Det är först då du själv vet om du är det.

Betyder detta då att du ska hoppa ner mitt i en sjö för att veta om du kan simma? Så klart inte. Det var bara ett exempel. Det betyder dock att vi alla behöver vara ödmjuka och införstådda med att vi kan känna och tycka en massa. Det kan vara mycket vackra tankar och känslor. Vi kan skönmåla oss själva och andra med sådana. Men vi måste också vara medvetna om skillnaden (återigen bildligt talat) mellan att simma i en bassäng och ute i en kall sjö där det kan blåsa mycket kallt, vara väldigt djupt och det enda man har till hands är ens förmåga och vilja.

Och det är verkligen så: Äkta kärlek testas inte på en vacker strand framför en magisk solnedgång.

Förstår du?

Vi använder cookies för att ge dig den bästa online-upplevelsen. Genom att godkänna accepterar du användningen av cookies i enlighet med vår cookie policy.

Cookie-inställningar

Här kan du välja vilka cookies som ska tillåtas på den här hemsidan.

Dessa cookies är obligatoriska för hemsidans funktion och kan inte avaktiveras.

  • wordpress_gdpr_cookies_declined
  • wordpress_gdpr_cookies_allowed
  • wordpress_gdpr_allowed_services
  • woocommerce_cart_hash
  • woocommerce_items_in_cart
  • wp_woocommerce_session_

Decline all Services
Accept all Services