I juni i år förbjöd Brasilien kupering av svans och öron på hundar, staden Cordoba i Mexico förbjöd tjurfäktning och Indien förbjöd djurförsök för i framställande av kosmetika. I Colombia är det inte längre tillåtet att använda vilda djur på cirkus, i flera spanska städer har djurens rättigheter stärkts under de senaste månaderna och i allt fler delstater i USA tillåts inte längre exotiska djur som husdjur. Ett flertal länder har förbjudit, eller är på väg att förbjuda, nöjesjakt på djur. Flera flygbolag vägrar numera att frakta djur som ska användas i djurförsök och Nederländerna förbjöd förra året pälsdjursuppfödning. Attityden gentemot djur har också förändrats till det bättre inom filmindustrin, då fler och fler filmbolag inte längre använder sig av djur i sina filmer utan istället använder datoranimeringar.

Ovanstående exempel är ett litet urval av beslut som tagits både av etiska och moraliska skäl. För varje dag som går blir listan med positiva förändringar allt längre. Och i sammanhanget får vi inte glömma alla miljontals människor som direkt eller indirekt är delaktiga i de positiva vindar som blåser. Personer som på olika sätt, i det lilla som i det stora, gör vad de kan för att stoppa orättvisor, för att förhindra att dör ut och/eller för att rädda individer från missförhållanden.

Allt detta visar på en ökad medvetenhet– världen över – som ställer krav på att respekt och omtanke för andra arter ska lyftas upp på den politiska agendan av beslutsfattarna. Vi har en lång bit kvar tills vi kan leva i en rättvis värld men likväl som de dåliga exemplen behöver lyftas fram för att vi människor ska bli medvetna och förhoppningsvis ta ställning och engagera oss, måste även de goda exemplen lyftas fram så att vi kan känna hopp och få inspiration. Så att vi kan ha förebilder att följa och sunda värderingar att anamma.

Under ett föredrag jag höll i våras nämnde jag några av de framsteg som har skett vad gäller djurens rättigheter. Att det även i Kina, som vi annars lärt oss att inte se med blida ögon på vad gäller hantering av och respekt för djur, sker det förbättringar som inger hopp om framtiden. En av åhörarna  gav uttryck för att det var ”helt galet” att det finns de som bryr sig mer om djur än om till exempel barn som svälter i världen. En åsikt som dessvärre inte är ovanlig.

Men det ena behöver inte utesluta det andra. För alla barn, utan undantag, behöver ett hem. Det kan vi säkert vara överens om även om vi väljer att ta strid för olika saker. Ett hem där det finns kärlek, omtanke, respekt och engagemang. Ett hem där alla får leva utifrån sina egna förutsättningar och möjligheter, och där barnen får känna och se att vuxna bryr sig. Det hemmet är denna planet vi lever på. Det är på denna plats de ska växa upp, bli kära, skratta, gråta, minnas, glömma, känna, uppleva och sen själva en dag bli vuxna med ansvar för kanske sina, men även andras barn. Att vuxna då visar respekt för livet genom att värna om exempelvis en skalbagge, ett träd, en flod, en fjäril, en blomma, en varg, en mygga och så vidare, är att värna om detta hem, och deras framtid. Det finns ingen större gåva vi kan ge barn än att de får växa upp i en trygg värld där vi vuxna visar varandra och våra medvarelser respekt, omtanke och hänsyn.

Så varje varelse vi räddar, för varje art som får finnas kvar, för varje ek som får bli äldre så bevarar vi och samtidigt ökar barnens främsta rikedom för att kunna leva, den biologiska mångfalden. Den som kommer att ge dem mat, vatten och skydd. Men också ge dem ett rum att finna ro och stillhet i. Du förstår, jag anser att värna om jordens alla varelser, ÄR att värna om barnen. Att visa jordens alla varelser respekt, ÄR att vägleda barnen. Det är vår skyldighet och vårt ansvar att göra det. Och det är något som inte kan ske i efterhand. Det måste ske integrerat i att vi sätter dem i skolbänken och det måste ske integrerat i att vi ger dem mat. Därför måste också den mat vi äter odlas på ett respektfullt, hållbart och långsiktigt sätt. För barn är inte enbart i behov av mat, kläder och ett tak över huvudet. De är minst lika mycket i behov av värderingar och vägledning. Värderingar som utgör en trygg grund att stå på och vägledning som ger en framtid att se fram emot.

Egoism, som gör att barn svälter och som gör att barn i vissa delar av världen dör i sjukdomar som vi i andra delar utrotat, kan inte botas med egoism. Bristande respekt för liv kan inte botas med att fortsätta agera utifrån bristen.  Jag anser att vi gör barnen en björntjänst – i det korta och långa loppet – om vi låter allt runt omkring dem förfalla och dö med argumentet att vi ska ge dem mat och trygghet. Om vi verkligen bryr oss om dem, självklart även oss själva, så måste vi värna om allt liv på denna planet. Det är det ultimata beviset för vår kärlek, vår omtanke och vår respekt för dem, anser jag. Och det är något som inte låter sig göras i efterhand. Det ena får inte utesluta det andra.

Bristande respekt för liv är utan tvekan det största problemet vi har i vår värld. Det är något vi alla behöver bli varse om, och i våra liv eftersträva att motverka. Ju djupare insikt vi når och ju mer vi lever som vi lär, desto fler goda nyheter kommer vi att skapa. Och i det långa loppet, skapar vi tryggare samhällen för barn att växa upp i, och för oss vuxna att lämna efter oss. Detta är min högst personliga åsikt. Det är inte ett ställningstagande mot någon, utan ett ställningstagande för något. Livet.

 

 

Inga kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.